Danielsboken 2:3-11

Varför kunde inte trollkarlarna alla svar? Varför kan Gud? Läs följande verser:

Daniel 2:3-11

"Och kungen sade till dem: "Jag har haft en dröm, och jag är orolig till sinnes och skulle vilja veta vad jag har drömt" 

"Då talade kaldéerna till kungen på arameiska: "Må du leva evinnerligen, o kung! Berätta drömmen för dina tjänare, så skall vi meddela uttydningen" 

"Kungen svarade och sade till kaldéerna: "Nej, mitt orubbliga beslut är, att om ni inte säger mig drömmen och dess uttydning, skall ni huggas i stycken, och era hus skall göras till platser för orenlighet. Men om ni meddelar drömmen och dess uttydning, så skall ni få gåvor och skänker och stor ära av mig. Meddela mig alltså nu drömmen och dess uttydning" 

"De svarade för andra gången och sade: "Kungen må berätta drömmen för sina tjänare, så skall vi meddela uttydningen." 

"Kungen svarade och sade: "Jag märker tydligt att ni vill vinna tid, eftersom ni ser att mitt beslut är orubbligt, att om ni inte säger mig drömmen, domen över er inte kan bli annat än en. Ja, ni har kommit överens om att inför mig föra lögnaktigt och bedrägligt tal, i hopp att tiderna skall förändra sig. Säg mig alltså nu vad jag har drömt, så märker jag att ni också kan meddela mig uttydningen på det" 

"Då svarade kaldéerna kungen och sade: "Det finns ingen människa på jorden, som förmår meddela kungen det som han vill veta. Aldrig har ju heller någon kung, hur stor och mäktig han än var, begärt sådant som detta av någon spåman eller besvärjare eller kaldé. Ty det som kungen begär är alltför svårt, och ingen finns, som kan meddela kungen det, förutom gudarna, och de har inte sin boning bland de dödliga" 


Översättningen till svenskan är god, men några aspekter kan tolkas på ett annat sätt (som andra versioner har gjort)

1) Kungens svar i vers 5 börjar med arameiska "milletá miní azdá". "milletá" är den bestämda formen av "millá" (ämne, problem) och "miní" är "från mig". "Azdá" är participen av "azad", vilket efter några lexikon betyder "att vara fast" och efter andra "att vara borta". Då kan man läsa "mitt orubbliga beslut är" eller "ämnet gick ifrån mig" (= jag glömde det) Den andra översättningen passar bättre i kontexten (kungen hade glömt saken, och han ville att kaldéerna skulle berätta drömmen för honom; de kunde inte det, men Daniel kunde) Det är den som användes av de som översatt LXX *.

2) "...de har inte sin boning bland de dödliga" är översättningen av "...deras boning är inte med köttet" (bokstavligen från arameiskan) som kunde läsas "...de har inte sin boning INUTI människorna"

När jag först läste den här texten, då var mitt första intryck att kungen var galen. Kaldéernas svar, "...ingen kan meddela kungen det, utan gudarna..." - fast jag tror inte på "gudar" utan på "Gud" - verkade sant och logiskt för mig. Vem kunde veta vad är det som någon annan såg i drömmarna, om inte Gud? 

Men när man vill fördjupa i Herrens Ord är det lämpligt att bekanta sig med bibliska tider, och i det här fallet, med seder och bruk i gamla Babylonien. Kaldéerna hade rätt i att säga, "vi vet inte", men de hade fel - som Danielsboken skulle visa - i att proklamera att "ingen kan". Dessutom var kungen berättigad att kräva ett svar från dem, pga deras "yrke" (de påstod sig kunna det ockulta; då borde de kunna uppenbara övernaturliga saker och ting till kungen)

Danielsboken visar oss en Allvetande Gud, densamme Gud som "skapade himmel och jord". Och i Daniel och sina vänners exempel kan vi konstatera att Han kan ha "sin boning med köttet". När vi tar emot Jesus Kristus som Herre och Frälsare, Guds Ande (som är Gud, liksom Fadern eller Sonen) kommer och lever i oss. Vi har citerat i tidigare budskap från Korinthierbreven. Det är lämpligt att påpeka att Paulus, som grundade kyrkan i Korint, blev informerad av omogenheter bland de kristna där, som hade fått många andliga gåvor men brukade dem utan visdom, på ett "köttsligt" sätt. I 1:a Korinthierbrevet fick de en "handbok" om de andliga gåvor och deras användning. Paulus skriver i 1 Kor 2:9-11, "Vi förkunnar, som det står i skriften, vad inget öga sett och inget öra hört och vad ingen människa har anat, det som Gud har berett åt dem som älskar honom. Och för oss har Gud uppenbarat det genom Anden, ty det är Anden som utforskar allt, också djupen hos Gud. Vem utom anden i människan vet vad som finns i människan? Ingen utom Guds ande vet heller vad som finns i Gud". Om Guds Ande skulle inte kommit till mig, tro mig, då skulle vara omöjligt för mig att skriva denna sida; Bibeln skulle vara för mig ett stort mysterium (som den är för de som är ovetande men ödmjuka) eller en narraktig bok fylld av vidskeplighet (som den är för de arroganta ateister) Det är Min Herre som ger mig ord för att kunna skriva, eftersom varje morgon knäböjer jag inför Honom och ber Honom om det i bön. 

Men låt oss gå tillbaka till Babylonien och kungens dröm. Om Gud kan allting och vet allting; om Han kan bo i oss genom sin Ande, varför frågade inte honom alla de där trollkarlar? Varför tog de inte emot Honom? Var de döva, som inte hörde att kungen skulle avrätta dem om han fick inget svar? Varför sökte de inte Gud?

För att hitta svaret till de där frågor måste vi "resa tillbaka i tiden". Herrens Ord lär oss att de första människor, som Han skapade, hade gemenskap med Honom. De visste allt som Gud visade dem (1 Mos 2:15-20). Men pga deras synd förkastades de från paradiset och sedan blev de spridda på jorden, efter 1 Mos 11. Då skilde sig två grupper. Några människor hade gemenskap med Gud; de andra blandade deras kunskap om den Sanne Gud med många falska "gudar". Då blev det många olika religioner. 

Men när det gäller Daniel och sina vänner, de var judar. De tillhörde den enda nationen som tillbad Gud, som hade Guds Lag och som instruerades av profeter som var smorda med Guds Ande. Kaldéerna tillbad falska gudar - de var "hedningar" - och deras begrepp om Israels Gud var inte annorlunda en det som de "visste" om andra "gudar" från alla andra nationer. Om deras "gud" kunde inte uppenbara kungens dröm till dem, varför skulle Israels Gud kunna göra det? När man har avvikit från den ende Sanne Gud då hamnar man i Satans välde. De ignorerade den sanna "religionen" - i den positiva bemärkelsen, en "gemenskap med Gud" - och dessutom hade de falska religioner (astrologi, häxeri m. fl.) 

Det finns många personer som tror att "alla religioner är samma sak". Men de har fel. Det är Satans lögn som leder människorna borta från den verklige Gud. Diskussionen mellan Nebukadnessar och sina "rådgivare" är ett gott exempel son visar att ingen bland Babyloniens "vise män" trodde om möjligheten av en Gud som kunde bo i människorna. Därför hade de ingen kommunikation med Honom, som de första människor, eller som Noa, Abraham, Moses och alla andra som har levt genom tron på denna jord. 

Om du har blivit lurad och följer en falsk religion, vilket innebär att du tillber någon eller något som inte är "Gud", då är Herren Jesus Kristus vid din dörr och knackar. Ta emot Honom! Be Honom om förlåtelse för dina synder och börja på nytt! I det nya livet skall Han vara din vägvisare; Han skall sända sin Ande för att leda dig och ge dig uppenbarelser (Romarbrevet 8:10-14)

Må Herren välsigna dig! I Jesu Kristi kärlek, din broder

Israel Leonard

PS Jesus kommer snart!


___________________________________________________________
 LXX eller "Septuaginta" är en översättning av Gamla Testamentet, som var fullbordad vid 200 fKr. Namnet syftar till 70 experter som arbetade med texten (de översatt de hebreisk-arameiska texter till dåtidens grekiska, sk "koine", som var "lingua franca" även bland judar) När apostlarna och evangelisterna som skrev Nya Testamentet citerar det Gamla, då använder de LXXn. Därför kan det uppstå små skillnader mellan orden, eftersom den mest accepterade hebreiska texten till GT - och grundtexten till de flesta översättningar - är Massoretiska Texten, som kallas så efter massoreterna, medeltida skriftlärda som kopierade den för hand före Gutenberg. MTn betraktades i flera århundrade som den mest pålitliga översättnigen av profeternas original. Men mellan 1946-56 hittades i Khirbet Qumran (Israel) en av de mest spektakulära arkeologiska upptäckter i alla tider, de sk "dödahavsrullarna". De är en samling handskrifter från bibliska tider, bl. a. cirka 400 från Bibeln. GTs exempel som upptäcktes i Qumrans grottor visar att LXXn är inte en översättning av MTn, utan av andra hebreiska handskrifter som fanns vid sidan av den. Då har LXXn blivit ännu mer pålitlig, eftersom de där hebreiska texter är inte alls underlägsna i jämförelse med MTn, utan parallella (vilket innebär att det fanns olika hebreiska versioner före LXXn, och MTn är inte den enda)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar