Är det Gud som styr ditt liv? Är det an annan ande? Eller är du en ateist?
Daniel 2:17-18
"Därefter gick Daniel hem och omtalade för Hananja, Misael och Asarja, sina medbröder, vad som var på färde, och han uppmanade dem att be himmelens Gud om förbarmande, så att denna hemlighet blev uppenbarad, för att inte Daniel och hans medbröder måtte förgöras tillsammans med de övriga visa i Babel"
AUDIO (free download)
INTERLINEAR
Svenska översättningen från arameiskan är en mycket bra sådan. Att "...be himmelens Gud om förbarmande..." är deras val för att rädda sina liv. De bad till Israels Gud för att få uppenbarelse om kungens dröm och dess uttydning.
Patriarken Abraham föddes ca 2168 fKr i den kaldeiska Ur, där han levde tills Guds kallelse. Den "kaldeiska Ur" är en stad i Mesopotamien som arkeologer är mycket bekanta med, och därför finns det en mängd information genom sekulär historia om den. Staden ligger i södra Mesopotamien och har varit Babyloniens huvudstad tre gånger. Den här Abraham är mannen som Gud valde för att vara fader till Israels folk. Abrahams ättlingar dvaldes i Egypten och blev slavar där (som Gud hade sagt till honom genom ett profetiskt ord) och de blev befriade genom Moses, ca 1448 fKr, och förda i en exodus till det förlovade landet, Israel.
Både Abraham i Mesopotamien och hans ättlingar i Egypten levde bland hedningar och avgudadyrkare som hade många falska "gudar". Guds syfte med Abrahams kallelse var att ha sitt eget folk, "Guds folk". Eftersom Han vilje att de skulle känna Honom och följa Honom, när de lämnade Egypten kallade Han Moses till Sinaiberget och gav honom de välkända "tio budord", bland många andra lagar. I det första budordet kallade Gud sig själv "Den som hade fört dem ut ur Egyptens land" och förbjöd att tillbe någon annan gud. Det andra budordet lyder, "Du skall inte göra dig något beläte eller någon bild, vare sig av det som är uppe i himmelen eller av det som är nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe sådana, ej heller tjäna dem. Ty jag, Herren, din Gud, är en nitälskande Gud, som hemsöker fädernas missgärning på barn och efterkommande i tredje och fjärde led, när man hatar mig, men som gör nåd med tusenden, när man älskar mig och håller mina bud" (2 Mos 20:4-6). Det kan låta konstigt i våra moderna öron, men de falska "gudar" hade "bilder" av djur, människor, eller ett djurs kropp med människohuvud, eller tvärtom. De där "gudar" dyrkades och fick offer - även mänskliga sådana. De kallades för "avgudar" och deras tillbedjan, "avgudadyrkan".
Vad har den här "historie lektion" att göra med Daniel i Baylonien, tusen år sedan?
Obsevera att Daniel gick till sina vänner, för "att be himmelens Gud om förbarmande, så att denna hemlighet blev uppenbarad". Som alla judar, han kände den Gud som "gör nåd med tusenden, när man älskar honom och håller sina bud". Han hade kännedom också om "fadern Abraham" och om Moses, sitt fölks befriare. Det var på grund av att han kände den rätta, enda Guden, att han sökte - och hittade - svaret i Honom.
Det finns en stor kraft i bönen. Vår Herre Jesus Kristus sade, "Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas". De här välsignade ord jämför bönen med en begäran till Gud, eller en sökning, eller att knacka på dörren hos någon. Och Herren lovar ett svar i varje fall (man skall få, man skall finna och dörren skall öppnas). I Filipperbrevet 4:6-7 skrev aposteln Paulus, "Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus". Vi har ett annat löfte här: om vi blir inte bekymrade och oroliga p.g.a obesvarade frågor, utan ber till Gud och tackar Honom i förhand, då skall vi ha frid. För vi litar på att Han skall svara, förr eller senare.
Det finns även mer att säga om detta. Gud är särskilt intresserad av de böner där flera troende söker Honom tillsammans. Vår Herre sade också, "Allt vad två av er kommer överens om att be om här på jorden, det skall de få av min himmelske fader. Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem." (Matt 18:19-20)
Men... (vi skulle kunna hävda) Daniel och sina vänner hade aldrig läst evangelierna eller Paulus brev! Hur kunde de rätta sig efter några budord som de inte hade?
Glöm aldrig: Gamla Testamentets Gud och Nya Testamentets Gud är en och samme. Herren Jesus och hans apostlar var judar, som profeterna som skrev Herrens Ord from 1 Mos till Malaki. Det fanns två av dem som var kungar i Israel, på den tid då nationen njöt av den största prakt, makt och välstånd i Antiken. De var kungen David och hans son Salomo. Den förste skrev de flesta Psalmer, och den andre, Predikaren, Höga Visan och nästan hela Ordspråksboken. Kung David skrev i Psaltaren 105:4, 8, "Fråga efter Herren och hans makt, sök hans ansikte oupphörligen". "Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat..." (Att "söka Herrens ansikte" är lika med att be; och Herren skall svara eftersom Han har ett förbund med de troende) Kung Salomo skrev i Predikaren 4:9, "Bättre är att vara två än en". Daniel och sina vänner hade, med andra ord, samma budord och samma löfte som vi har i Nya Testamentet. De "gjorde sig inga bekymmer" utan kom till Gud med deras problem.
Låt oss ta en närmare titt till deras bön, angående två aspekter som man kan se. Den första: de kommer inte till Gud - son jag skulle ha gjort, t. ex. - p.g.a orättvisan som de har erfarit, utan för att söka "nåd", "förbarmande" (en kärlek, barmhärtighet eller medlidande som vi inte är värdiga att få).
Vid Daniels tid erövrade Babylonien Juda, och intog Jerusalem. De brände ned templet, fängslade alla judar från adeln eller de som hade några speciella yrke eller kunskap, och lämnade kvar bara "av de obetydligaste [eller "fatigaste"] i landet ... till vingårdsmän och åkermän" (2 Kung 25:12). Den här katastrofen är huvudteman i Klagovisorna, en bok skriven av profeten Jeremia. Där kan vi läsa, "Herrens nåd är det att det inte är ute med oss, ty det är inte slut med hans barmhärtighet. Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet" (Klag 3:22-23) Om det finns någon människa som kunde förstå att straffet som nationen gick igenom var vedergällningen p.g.a. deras synder, den var just Jeremia, som profeterade för att leda dem till omvändelse. Men det handlar inte om "rättvisa", utan om "nåd". Det är därför mitt i klagovisorna läser vi denna sång av hopp och tillit i Guds nåd och godhet. Gud skall inte "bevilja oss rättvisa" eftersom vi "är värdiga", utan eftersom Han är god. En sådan tillit är en del i tron på Gud, en "frukt" av den Helige Ande som bor i oss.
En andra aspekt i Daniels bön med sina vänner som är värdig att notera är deras "aktiv" tro. Vi har sett i föregående budskapet vilken stor tro behövde Daniel för att lita på att Gud skulle uppenbara för dem kungens dröm (någonting mirakulöst, omöjligt med mänskliga medel) Tron "som verkar" (aktiv) är den Helige Andes "gåva". De kom till Gud och bad för deras syfte (att inte bli dödade)
Vi har berättat förut hur Gud har låtit oss komma till Sverige på ett mirakulöst sätt (att få ett pass och att resa utomlands är inga "mänskliga rättigheter" som man njöt under kommunismen, och knappast för dem som betraktades som dissidenter) Den här resan var svaret till många böner som vi bad inför Herren. Men svaret var inte alls omedelbart; vi fick vänta i flera år. En dag, när jag bad om detta, fick jag svaret som inte många tycker om att få, "vänta!". Detta innebar att svaret skulle ske i Herrens tid, inte i den tid jag vilje se det. Då bad jag på något annat, "Herre, om det ska inte ske nu, låt mig lämna mitt nuvarande jobb och börja om någon annanstans".
Bland de olika slags jobb jag har haft, tre av dem (dataprogrammerare, ritare och design ingenjör) utförde jag i en ingenjörs firma, som gjorde projekt till hela landet. Det fanns ca. 500 anställda där (bland ingenjörer, arkitekter, design ingenjörer, ritare, ekonomer, programerare osv) Då kan man förstå att det var en politiskt laddat plats (i strängda kommunistiska regimer är alla arbetsplatser statliga och därför har politiken en ledande roll i verksamheten, och ju större arbetsplats, desto värre) Som dissident var väldigt ansträngande för mig att jobba där, och till den känsla kan man tilläga att jag hade konfronterad styrelsen och, eftersom jag inte lyckades, hade lämnat facket och allt politiskt laddat verksamhet. För de som inte är bekanta med sättet på vilket saker och ting fungerar under kommunismen, låt mig förklara. Att vara med i facket, ett politiskt parti eller dylikt, det är din rätt i demokratier (du väljer vilket du vill, eller inget; det blir inget problem p.g.a. detta) Men under kommunismen är det nästan ett krav att vara politiskt engagerad; att inte tillhöra några politiska organer betyder att man är "dissident" och "statens fiende". Det var i ett sådant tillstånd att jag bad Herren att få ett nytt jobb (tänk nu på vilka "referenser" skulle de ge mig till det nya jobbet, och vilket slags jobb - om inte "tvångsarbete" - skulle jag kunna förvänta mig med "min attityd")
Men för Gud är allt möjligt! Några dagar sedan fick jag en kallelse av en annan firma, en som har med musiker att göra (de säljer musikgrupper för underhållnig till hotell, restauranger och liknande) De erbjöd mig att jobba med en musikgrupp i Varadero, en av de vackraste stränder på Kuba, med en väl utvecklad turistisk infrastruktur - vilket innebär att musikerna har goda möjligheter där. Observera ironin i det hela, och hur stor är Guds makt. Att vara dissident och ganska ratade - eller åtminstone undvikad - i den dåvarande arbetsplatsen, det blev inget hinder för att få jobba i en annan bransch, nämligen den turistiska, där de anställda är under strängare kontroll, eftersom de möter dagligen utländska turister som kommer från "kapitalistiska västerländer". Herren tog mig från en plats där jag var fängelse-kandidat och ställde mig på en annan där politiken är nästan osynlig (man skulle underhålla bara, och visa att man är mycket nöjd under regimen) En bieffekt av det hela var att jag började tjäna mycket mer, vilket gjorde det möjligt att spara några pengar som blev till hjälp till min Sverige resa. Detta var en omöjlighet även i mina vildaste drömmar, men min Fader visste om min behov och detta var i sin plan.
Samme Gud som häjlpte mig och som hjälpte Daniel och sina vänner är en evig Gud. Om du inte har möt Honom, låt mig berätta för dig att det är inte för sent! Du kan fortfarande ta emot hans Son Jesus Kristus som Herre och Frälsare, och bli räddad från fördömelse. för att vandra i vägen som leder till evigt liv. Ta emot Jesus, ta emot dina synders förlåtelse, ta emot ett nytt liv i Honom!
Må Herren välsigna dig. I Jesu Kristi kärlek, din broder
Israel Leonard
PS Jesus kommer snart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar