Vad tycker du om tron? Är det någonting för nutiden, som man har användning för här på jorden, eller någonting som skall verka bara i "livet efter detta"? Observera det som åstadkom Daniels och hans vänners' tro och bön:
Daniel 2:46-49
"Då föll kung Nebukadnessar ned på sitt ansikte och tillbad inför Daniel, och befallde att man skulle offra åt honom spisoffer och rökoffer. Och kungen svarade Daniel och sade: "I sanning, er Gud är en Gud över andra gudar och en herre över kungar och en uppenbarare av hemligheter, eftersom du har kunnat uppenbara denna hemlighet"
"Därefter upphöjde kungen Daniel och gav honom många stora gåvor och satte honom till herre över hela Babels hövdingdöme och till högste föreståndare för alla de visa i Babel. Och på Daniels bön förordnade kungen Sadrak, Mesak och Abed-Nego att förvalta Babels hövdingdöme, men Daniel själv stannade vid kungens hov"
AUDIO (free download)
INTERLINEAR
Om du jämförde med arameiskan - engelska på Interlinear Bible då har du konstaterad att B82 är en mycket bra översättning av de här verserna till svenskan. Kanske det förvånar dig, med så var det. Den store Nebukadnessar, Babyloniens kung, föll ned på sitt ansikte och ärade profeten. Nåväl, om vi förstår historien väl - inte minst i själva Bibeln - det var alla andra som skulle buga, knäböja och visa vördnad inför Nebukadnessar. Men både kungens gärningar och hans ord visar den stora skillnaden mellan den sanne Gud (Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, Israels Gud, Gud och Fader till vår Herre Jesus Kristus) och de hedningarnas "gudar", som inte gav någon uppenbarelse till sina tjänare. Vittnesbördet om Israels Gud, som blev uppenbart bland de där hedningar genom Daniel och sina vänner, var en del av Guds plan, som skulle befria Israel från den babyloniska fångenskapen genom den persiske kungen Kores I.
Vi kan läsa i Roms historia om Slaget vid Pons Mulvius, som hände 312 eKr mellan kejsarna Maxentius och Konstantin I (Rom var en tetrarki då) Konstantin (kejsare 306-337 fKr) såg ett kors i himmelen (kom ihåg att de kristna var då en "sekt" som förföljdes) och tillsammans med korset, orden "i detta tecken skall du segra". Det sägs att Konstantin befallde att måla labarum (ett annat kristen tecken) på sina soldaters sköldar, och han besegrade Maxentius i slaget, vilket gjorde han till kejsaren över den Västliga Rom (med sin svåger Licinius i Östliga Rom) Det sägs att han konverterade till kristendomen pga segern, men det som faktiskt hände är att han förbjöd att förfölja de kristna och gav de rättslig status. Han avkastade inte de hedniska gudar, och förbjöd de inte heller. En säregenhet i Konstantins "omvändelse" är att han ville döpas bara när han var nära döden, många år sedan (eftersom han trodde att sina synder "skulle bli förlåtna vid dopet")
Vad betyder "frälsning" i din opinion? Samma som det betydde till Konstantin, eller något annat? Var snäll och svara för dig själv först; sedan kan du fortsätta läsa och jämföra med det som står i Herrens Ord.
I Matteus 1:21 ser Josef en profetisk uppenbarelse i en dröm. En ängel säger till honom att Marias son (hon var gravid genom den Helige Ande) skulle kallas "Jesus" eftersom "han skulle frälsa sitt folk från deras synder". Namnet "Jesus" kommet från grekiskan "Iesús" som i sin tur kommer från GT hebreiskan "Yeshúa", som betyder "frälsning".
Vad är det den här "frälsningen" som Skriften handlar om?
För Daniel och sina vänner var det något mycket påtagligt. De var dödsdömda, de bad till Gud för att få en uppenbarelse, vilket de berättade för kungen, och då blev deras liv "frälsta". Dessutom blev de mycket framgångsrika både yrkesmässigt och finansiellt (från "slavar" till "babyloniska ämbetsmen")
Ordet "yeshúa", "frälsning", är det som kung David använder i Psaltaren 3:2, när han berättar att sina fiender sade att "det fanns ingen frälsning för honom hos Gud", och i Ps 3:8 med, när han proklamerar att "hos Herren är frälsningen". Den här Psalmen skrevs när Davids son Absalom gjorde uppror mot honom, och med många andra rebeller tog tronen ifrån honom. Davids tro och hans tillit till Gud gav honom segern över rebellerna. Absalom dog, upproret blev slaget och David återkom till tronen.
Grundbetydelsen på ordet är att "rädda dit liv", att undgå döden. Men det finns mer. När vi talar om "frälsning" i evighetens sammanhang, då syftar man på ett annat slags "liv" som skall räddas, det "eviga livet". Man kan läsa om detta i Apostlagärningarna 16:16-34. Apostel Paulus hade befriat en ung slavinna från en demon, och hennes ägare, som hade fått goda inkomster från hennes spådomar, gick till myndigheterna för att anklaga båda Paulus och Silas som bråkmakare. De blev fängslade pga anklagelserna, men de höll sin tro och även sjöng lovsånger till Gud i sin cell. Då blev det en jordbävning som skakade fängelsets grundvalar, och dörrarna öppnades. Fångvaktaren, som trodde att fångarna flydde, vilje ta sitt liv (en romersk soldat kunde straffas med döden om detta hände) Men Paulus ropade till honom och sade, "Gör dig inget illa! Vi är kvar allihop." När han, p.g.a att han fruktade för sitt liv, frågade Paulus och Silas, "Vad skall jag göra för att räddas?", det var hans fysiskt liv han tänkte på, som han kunde förlora om fångarna flydde. Men Paulus använde frågan som en möjlighet för att predika evangeliet till honom. "Tro på herren Jesus, så skall du bli räddad, du och din familj." sade han. Då tog de emot Jesus som sin Herre och Frälsare, både fångvaktaren och hela hans familj.
Den här meningen av "frälsning", att undvika "evig död" och få "evigt liv", är den som betonas som den viktigaste i Skriften (om man funderar bara lite grann, fysiskt liv varar några årtionden, men evigt liv varar i evigheten) Om man läser 1:a Petrusbrevet 1:9 skall man se att aposteln kallar "själens räddning" för "våras tros mål". MEN att "leva genom sin tro" har inte BARA som resultat att "gå till himmelen". Om det vore så, Konstantin skulle ha gjort rätt i att bli kristen bara i sitt dödsbädd, och David skulle kunna säga, "OK, ni får behålla tronen. Jag är frälst, så jag är på väg till himmelen, trots att jag är inte längre kung pga statskuppen". Men Skrifterna uppmanar aldrig att inta Konstantins hållning, varken i Gamla Testamentet eller i det Nya heller. Och David förblev inte besegrad av rebellerna.
När vi har inte fått "frälsning" då är vi "syndare". "Syndarna" lever inte efter Guds vilja, utan de lever ett "orättfärdigt" liv. På grund av deras synd och orättfärdighet går de till helvetet. Frälsning verkar BEFRIELSE från synderna som håller oss fastbundna till den där "destination" (vi blir befriade inte bara i evigheten, men här och nu, på jorden) Frälsningen förvandlar oss till "rättfärdiga", även när vi är fortfarande "syndare", på grund av våras tro på Jesus Kristus, så att vi kan bli "frälsta".
"Syndarna" lever inte efter Guds vilja, utan efter deras "köttsliga natur". Detta gör att de blir lurade av Satans manipulationer (Guds motståndare använder alla möjliga lögner för att hålla oss borta från Skaparen) Frälsningen ger oss SEGER över den onde, eftersom varje dag kan vi söka Guds hjälp - som David gjorde i Ps 3 - så att Han räddar oss ifrån det onda och ger oss segerrika.
Ordet "yeshúa", "frälsning", inkluderar båda meningar förutom att "rädda livet", nämligen "befrielse" och "seger". Men det är inte allt. "Frälsning" innebär "hälsa" och "välstånd". Skriften talar om många människor som helades på ett mirakulöst sätt av Gud (blinda, förlamade, besatta av orena andar, och andra) och som blev framgångsrika p.g.a sin tro på Gud, som Daniel i detta kapitel. Observera att inte bara Daniel men sina vänner också, som bad tillsammans med honom, blev räddade och fick sin belöning.
Guds syfte för våra liv är inte alls att vi skall leva fastbundna p.g.a våra synder, besegrade, i fattigdom eller sjukdom. Om du befinner dig på ett sådant tillstånd, låt mig berätta för dig att "frälsningen" som Jesus Kristus erbjuder genom sitt blod, som blev utgjutet på Golgata, har makt för att befria dig från all ondska. Ta emot Jesus Kristus som Herre och Frälsare, och med Honom, inte bara evigt liv i "efter detta", men din tros verkan här på jorden!
Må Herren välsigna dig. I Jesu Kristi kärlek, din broder
Israel Leonard
PS Jesus kommer snart!
ETT SLUTORD TILL DANIEL 2
Med de här verserna slutar Daniel kapitel två. I denna förvånande historia kan vi se att de två viktigaste nyckelord i Danielsboken, nämligen "vittnesbörd" och "profetia", kommer tillsammans. Kapitlen ett och 3-6 syftar huvudsakligen till vittnesbördet som de judiska unga män gav inför babylonier och perser (även profetior och tolkning av drömmar är kopplade till personerna som får dem) Men från 7 till 12 kan vi läsa om den stora profetian som Gud gav Daniel om det som skulle hända fån Babyloniens tider tills evigheten (interpretationen till kungens dröm är en sammanfattning av detta) Vill du känna Gud mer och mer? Läs vidare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar